Hittade den en gång för många år sedan på en mässa och det var kärlek vid första ögonkastet. Den bara bad om att få bli köpt, så det gjorde jag förstås. I många år har den tjänat mig troget, och i år så började ålderskrämporna ge sig tillkänna. Botten rasade! Min värld också nästan, för hur skulle jag kunna ha en sommar utan min blomlåda?! Men händig som man är så letade jag fram hammare och spik och spikade fast botten. Nu tronar den på terassbordet igen med fina blommor och jag njuter av åter en sommar med min trogna vän.

Ignorera (om möjligt) den fula plastduken ...