Jag har aldrig riktigt förstått syftet med ett synops tidigare när jag skrivit. Jag skrev ner allt på papper som jag behövde komma ihåg, och för övrigt bläddrade jag tillbaka i manuset om jag behövde dubbelkolla något. Jag tyckte det var jättebra.

Tills nu. Nu har jag blivit upplyst och frälst. Halleluja. Jag har faktiskt fattat vad som är bra med ett synops, för nu blev allt så tydligt. Jag håller på att skriva synopset nu, och även en lista över mina karaktärer för att hålla reda på dem ordentligt. Det här gäller min deckare. Mitt andra manus "Ängeln på bänken" har jag inget synops till. Än. Jag har egentligen bara två huvudkaraktärer och någon bifigur, men än så länge tycker jag att jag håller bra koll på dem. Men kanske jag borde träna mig att ha ett synops även på det manuset ...

Ba'f'att liksom!